Vänsterpartiet har höga ambitioner och driver många av våra frågor, bland annat när det gäller att tänderna ska betraktas som en del av kroppen och en skärpning av rättskyddet mot hatbrott för personer med funktionsnedsättning.
Socialdemokraterna har i regeringsställning hörsammat flera av de krav vi lyfte under valet 2018, exempelvis när det gäller LSS och höjningar av garantinivån inom sjuk- och aktivitetsersättning.
När det gäller frågorna i den här valkompassen är tveksamheten större, kanske för att flera av våra frågor innebär utmaningar av det regionala och kommunala självstyret, exempelvis i form av krav på nationella planer och riktlinjer för reformer inom hälso- och sjukvården.
Miljöpartiet har goda kunskaper om våra frågor och ett starkt rättighetsperspektiv i sin ansats. Miljöpartiet har under mandatperioden bland annat tagit initiativ för fler moment om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på lärar- och rektorsprogrammen och stärkt stöd och bättre uppföljningar i skolan, samt för att stärka stödet för att fler personer med funktionsnedsättningar ska komma ut på arbetsmarknaden.
Liberalerna har en lång historia av stort engagemang i funktionsrättsfrågorna och tog bland annat initiativ till att införa LSS-lagen. Partiet har sedan förra valet lyft frågan om stärkt skydd mot hatbrott.
Riksdagsledamöter har också agerat när det gäller funktionsrätt i lag och stärkta rättigheter i skolan.
Centerpartiet har under mandatperioden drivit på för frågor som handlar om ökade kunskaper om funktionsnedsättningar i skolan, och ledamöter har avgivit motioner exempelvis för stärkta rättigheter i hjälpmedel.
KD har drivit på för jämlik hälsa, förbättringar när det gäller LSS och har en tydlig politik på funktionsrättsområdet.
Moderaterna de vill se nationella riktlinjer för såväl rehabilitering som habilitering och hjälpmedel, men är ändå det parti som hamnade längst ifrån Funktionsrätt Sverige i vår valenkät.
Sd hänvisar i flera svar till att FN:s funktionsrättskonvention bör bli lag i Sverige. Sverigedemokraterna är också ett av de partier som har ett funktionsrättspolitiskt program. Samtidigt har partiet ett trovärdighetsproblem när det gäller MR-frågor generellt.
Personer med funktionsnedsättning upplever en sämre hälsa och drabbas särskilt hårt av den ojämlika vården. Det gäller både diagnostik och behandling. Strukturer inom vården byggs upp kring de som har minst behov. Vårt förslag: Ta fram en nationell handlingsplan för att identifiera och åtgärda ojämlikheter i hälsa och vård (inklusive tandvården).
En jämlik tandvård med lägre kostnader skulle betyda att fler får råd att gå till tandläkaren på ett tidigt stadium, vilket minskar risken för allvarliga besvär senare i livet.
Vårt förslag: Kostnaden för tandvård inordnas i det allmänna högkostnadsskyddet, på samma sätt som gäller för övrig vård.
Det förekommer mer tvång och restriktioner än vad som är nödvändigt inom psykiatrin. Det behövs lagändringar, exempelvis när det gäller tvångsvård av barn.
Vårt förslag: Stärk rättigheterna för personer som vårdas i tvångsvården.
Idag varierar tillgången till elevhälsa starkt över landet. Specialpedagogisk kompetens behöver alltid finnas i elevhälsan men även andra professioner, till exempel logopeder, är viktiga för att elevhälsan ska fullgöra sitt främjande uppdrag.
Vårt förslag: Landets politiker behöver säkerställa en likvärdig tillgång till bra och kompetent elevhälsa – över hela landet.
Det fria skolvalet gäller inte för elever med funktionsnedsättning. Idag är Skollagen diskriminerande, eftersom den gör det möjligt för en skola att välja bort en elev som de tycker ”kostar för mycket" - exempelvis en elev med funktionsnedsättning.
Vårt förslag: Skollagen behöver ändras så att skolor inte längre kan neka elever plats i skolan på grund av "organisatoriska och ekonomiska svårigheter".
Om alla elever ska ha möjlighet att lyckas i skolan behöver vi ta hänsyn till elevers olika behov, både när skolorna byggs och när undervisningen planeras. Det handlar om att använda principen om universell utformning, som innebär att mångfaldsperspektivet finns med i utformningen av skollokaler, lärmiljöer och pedagogik.
Vårt förslag: Inför skarpare skollagstiftning med krav på att skol- och lärmiljöer redan från början utformas utifrån alla elevers behov
Om skolan ska fungera för alla elever behöver vi veta mer om hur det faktiskt ser ut i skolan idag. Men tyvärr är det omöjligt att få en helhetsbild över situationen eftersom det finns stora brister i det statistiska underlaget på nationell nivå. Vi vet exempelvis inte säkert om det stöd som ges möter elevernas behov tillräckligt bra, eller hur många elever som har problematisk skolfrånvaro också har en funktionsnedsättning.
Vårt förslag: Vi vill att det tas fram nationell statistik som visar hur stödet till elever fungerar och vilka brister som faktiskt finns.
Oavsett hög- eller lågkonjunktur står många personer med funktionsnedsättning utanför arbetsmarknaden. År efter år har statistik visat att personer med funktionsnedsättning förvärvsarbetar i betydligt lägre utsträckning än andra.
Vårt förslag: Vi vill se en nationell handlingsplan med åtgärder för att höja sysselsättningsgraden hos personer med funktionsnedsättning i nivå med övriga befolkningen.
Många personer med funktionsnedsättning står utanför arbetsmarknaden – oavsett konjunktur. De senaste åren har möjligheten till arbete försämrats ytterligare på grund av reformeringen av Arbetsförmedlingen. Digitaliseringen och Arbetsförmedlingens nya arbetssätt – där individen själv ska navigera genom myndigheten för att få stöd – har gjort det svårare att få stöd och stängt ute arbetssökande med funktionsnedsättning.
Vårt förslag: Arbetsförmedlingen måste få de direktiv och de resurser som krävs för att personer med funktionsnedsättning ska garanteras ett personligt och individuellt stöd.
Idag saknas tillräckliga rättsmedel för att enskilda som diskriminerats ska kunna kräva ersättning eller att åtgärder genomförs som ser till att diskrimineringen upphör, oavsett om det handlar om diskriminering i arbetslivet eller i andra delar av samhället.
Vårt förslag: Säkerställ skyddet mot diskriminering i arbetslivet och se till att arbetsgivarnas ansvar förtydligas.
Det är svårt att få rättshjälp när du överklagar beslut från exempelvis Försäkringskassan. Att inte kunna få rättshjälp innebär att du oftast står helt ensam mot en resursstark myndighet som motpart när du överklagar ett beslut till Förvaltningsrätten.
Vårt förslag: Det ska vara möjligt att få kostnadsfri rättshjälp när du överklagar beslut från myndigheter till förvaltningsdomstolen.
Det ska vara möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga, att både arbeta på en myndighet och att besöka den. Uppföljningar som årligen gjorts av Myndigheten för delaktighet har visat stora brister i domstolarnas tillgänglighet.
Vårt förslag: Vi vill att budgetmedel tillsätts för att höja kompetensen om mänskliga rättigheter och funktionsrätt inom hela rättsväsendet.
Personer med funktionsnedsättning saknar det straffrättsliga skydd mot hat brott som omfattar och skyddar andra diskrimineringsgrunder.
Vårt förslag: Förändra lagstiftningen så att personer med funktionsnedsättningar skyddas mot hatbrott på jämlik grund som exempelvis etnicitet.
Statsbidraget finns för att stödja funktionsrättsorganisationernas arbete för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning. De senaste 15 åren har det skett en successiv urholkning av statsbidragen till funktionsrättrörelsen. Bara en enda gång tillfördes mer pengar och då marginellt.
Vårt förslag: Statsbidragen till funktionsrättsorganisationerna behöver höjas och räknas upp i takt med inflationen.
Idag saknas ofta funktionsrättsperspektivet i statliga utredningar.
Vårt förslag: Funktionsrätt Sverige vill att den så kallade "kommittéförordningen" ändras så att statliga utredningar alltid gör konsekvensanalyser utifrån ett funktionsrättsperspektiv.